24 nov Att släppa taget, om beroendet, medberoendet, relationen
Att våga släppa taget
Varför ska det vara så svårt att släppa taget? Det kan kännas som en omöjlig uppgift. Jag gör allt för att klamra mig fast, till varje pris, precis som en båt som ligger tryggt förtöjd i hamnen. Jag är rädd, skräckslagen för vad som ska hända om jag ger mig ut på havet. Men precis som båten i hamnen, längtar min själ ut, ut i den stora världen, upptäcka, utforska, smaka på, fortsätta min resa och följa min livslinje, men tryggheten håller mig tillbaka, tryggheten för det välkända.
Hur ska jag kunna lämna min trygga, säkra, varma och kärleksfulla hamn för att ge mig ut i det okända. Det lilla barnet skriker, nej lämna inte, jag är rädd, själens starka krafter uppmanar mig att segla ut.
Jag seglar ut en bit och kommer tillbaka, glad och nöjd att vara hemma igen, känna värmen, tryggheten och kärleken. Efter ett tag pockar själens kraft på igen och uppmanar mig att ge mig ut. Jag stretar emot, klamrar mig fast, vill inte ta mitt beslut. Jag tar mitt beslut, ångrar mig 100 gånger och det lilla barnet gråter, det sårade vilddjuret rasar, manipulerar, förnekar, förklarar och vill inte förstå eller ta reson. Slutligen efter ett antal varv i denna galna cirkus så kommer hjälpen från ett högst oväntat håll. Hamnen stänger och båten tvingas segla ut på det okända havet.
Tack hamnen och livet för att ni hjälper mig att hitta min väg.
