12 jun Att leva i sin vision
Sedan några år har jag haft på min visionskarta några tydliga mål. Det viktigaste har varit att reparera min relation till mina döttrar. Jag är fantastiskt stolt över hur vi har lyckats, att kunna reparera gamla sår och mötas på nytt, för det är vad som krävs för att kunna starta om. Bearbeta gamla minnen och upplevelser, prata om det, förlåta och gottgöra, men det krävs att alla är med i processen och är aktiva. Genom förlåtelsen blir vi hela och därigenom fria, en fantastisk kärleksfull process som jag är djupt tacksam för att ha kommit i kontakt med. Mina främsta nycklar har varit 12-stegsprogrammet och Sorgbearbetning.
Som nykter alkoholist har jag blivit väl medveten om att man har sina barn till låns, jag behöver förtjäna deras respekt och kärlek, jag är deras mamma och är den som behöver visa vägen. Under många år var jag en bedrövlig mamma och valde många gånger flaskan framför mina barn. Något som är svårbegripligt för alla som inte har befunnit sig i ett beroende.
Dessa beteenden sätter djupa spår hos barn som växer upp med missbruk, både barnen (även de vuxna barnen) behöver hjälp med att bearbeta dessa sår, de går inte bara över för att barnen blir vuxna. Därför har jag idag valt att arbeta med att hjälpa dessa barn och deras mammor.
