Svart eller vit

En av mina överlevnadsstrategier har varit att alltid veta vad jag vill. Bestämma mig, sen köra på ett spår. Jag blev beslutsam, det passade mig, det påvisade pondus och gjorde mig till en rakryggad person. Sen huruvida dessa beslut var bra eller dåliga fick framtiden utvisa. Jag går all in, 100 %, helhjärtat. Med hela mitt hjärta och engagemang och hjärta så ger jag allt, ni fattar vinken. 

Det gör så jävla ont när det går fel eller när jag inte lyckas. Det blir konsekvensen av att falla fritt, känslan av frihet avslutas med ett hårt magplask. Jag går sönder. I början när jag introducerade min något ofrivilliga överlevnadsstrategi blev det oerhört smärtsamt om saker och ting inte riktigt blev som jag hade tänkt mig, när vänner gav sig av eller personer som jag älskade inte uppfyllde förväntningar. Med tiden har jag lärt mig vilka människor jag vill investera i, vilka människor som är värda tiden och kärleken. För när jag älskar så gör jag det av hela mitt hjärta, när jag tar mig an något, så kör jag 100 %.

I slutet är det alltid värt det, hittills har jag maxat ut det mesta ur livet trots att det gjort väldigt ont på vägen. Många anser att jag är en väldigt energisk person som tycks ha flera timmar på sitt dygn än andra. Jag tror inte jag spelar med fler timmar, jag tror det handlar om att jag skänker hela min tid och uppmärksamhet åt något. Jag vet även att jag tröttnar när jag inte får något tillbaka, när jag känner att jag inte får rättvis utdelning. Visst, saker gör fruktansvärt ont när det inte riktigt blir som jag tänkt mig, till en början ångrar jag mig och ifrågasätter vad jag gett mig in på. Men i slutändan ser jag alltid mig själv som en större människa med mer kunskap och känslan av att ingenting kan förstöra mig.

Min överlevnadsinstinkt om att bestämma mig, om att satsa helhjärtat på allt jag tar mig an har fått mig att våga, älska, vinna, ibland förlora, men väldigt sällan att ångra mig. Vissa anser att man enbart är naiv när man säger att man inte ångrar något man har gjort, jag är helt övertygad om att jag inte skulle vara den jag är idag utan alla mina misstag och erfarenheter. Att ångra dem vore som att ångra den man är idag. 

2 Comment(s)
  • Janell Hourani Posted december 29, 2018 5:58 f m

    Thanks for the marvelous posting! I genuinely enjoyed reading it, you are a great author.I will make certain to bookmark your blog and will often come back down the road. I want to encourage you continue your great writing, have a nice day!

    • Madeleine
      Madeleine Posted januari 17, 2019 7:47 e m

      Thank you Janell, I am working on making a translation possible for my bok about Co-dependency.

      Best regards
      Madeleine

Add Your Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

10 − två =

Kaplansbacken 10, 112 24 Stockholm
+4673-063 68 00